Reko Stil

Plötsligt öppnade himlen sig, som gjort för en kopp te och ett blogginlägg

Min semester är slut. En semester jag tillbringat på diverse gårdsauktioner och loppisar uppe i Skellefteå hos mamma och pappa. Ganska många auktioner och loppisar faktiskt… Så jag har fyndat lite "over evne" för nu när jag kommer hem så ser jag att det faktiskt är lite ont om plats (som om jag inte visste!!). Jag hade liksom klarat att inbilla mig att jodå, jag får plats med massa saker till Så de senaste dagarna har gått ut på att diska/tvätta de fynd jag gjort och så försöka göra plats till dem.

Jag älskar ju porslin från förr, helst 50/60-tal och en del fynd har det blivit:

Uppsala-Ekeby/Gefles Lagun:

Lagun finns i många olika dekorer/varianter har jag märkt, men jag har inte sett den här förr. Koppen är omärkt (som de brukar vara), men på fatet står det att det ska vara Lagun. Det kan förstås hända att kopp och fat inte hör ihop, men blåfärgen i dekoren är så lik så det verkar troligt att det är samma.

Rörstrands Blå Eld (av Hertha Bengtsson) hittade jag här i Oslo till mamma eftersom hon samlar på det:

Blå Eld är så vackert! Det finns också i vitt och rött (den röda har jag bara sett på bild, så den är antagligen mer ovanlig). Fiskbensmönstret i dekoren liknar lite på Swedish Grace (Design Louise Adelborg), som också är otroligt vacker och tidlös. Swedish Grace fyllde faktiskt 80 år i år, det har varit i produktion sedan 30-talet.

Så måste jag visa tekannan jag fick ifjol av Pussen, som jag äntligen packat upp ur gömmorna. Rörstrands Koka (också Hertha Bengtsson):

Den finns bl a i grått, som här, och i blått och brunt.

På loppis i Oslo hittade jag också äggkoppar i Stavangerflint, den som sålde visste nog inte att det var det för de var billiga – men jag hade en liten skål hemma i samma serie så jag kunde göra ett klipp

Det blir många olika färger och design i vitrinskåpet, men vad gör det när allt är så fint!

Och det finns så MYCKET porslin från 50/60/70-talet som är fint – jag kan drömma mig bort på nätet hur länge som helst och "sjukas" över allt jag skulle vilja ha. Synd bara att jag inte är den enda som gillar gammalt porslin – det blir så dyrt alltid.

Men det är väl det som är en del av charmen, att med lite tålamod och detektivarbete få göra ett riktigt klipp, när man hittar nåt man länge längtat/letat efter