Reko Stil

…om det går att blogga såhär helt appropå med telefonen

Vi kan inte göra det onda ogjort
hur gärna vi än vill
men vi kan dela sorgen och smärtan
genom att vara nära och finnas till

Vi kan inte utrota ondskan
men vi kan överrösta den
genom att sprida godhet och kärlek
från vän till vän till vän

Vi övervinner inte hat med hat
vi bekämpar inte våld med att slå
vi håller händer och öppnar våra hjärtan
Kärleken är mycket starkare så

Och vi är så mycket vackrare då

Hela världen delar Norges sorg och smärta, fortsätt stå sammen!

Vad kan jag säga dig min vän
nu när orden tagit slut
Nu när natten är över
och ett liv har ebbat ut

Hur kan jag röra dig min vän
hur kan jag hålla dig tillräckligt hårt
jag kan bara lova att inte släppa taget
nu när du har det så ofattbart svårt

Hur kan jag trösta dig min vän
när det inte finns tröst att få
när tårarna tagit slut
men du gråter så förtvivlat ändå

Hur kan jag bära dig min vän
när stegen blivit för tunga att ta
jag kan bara lova att dela tyngden med dig
när sorgen blir för tung att dra

Om jag ändå kunde säga något min vän
men mina ord har tagit slut
Livet går kanske vidare
men det blir aldrig som förut.

Kände att denna var på sin plats igen…
Mitt Oslo är fyllt av rosor och även om jag är i Norrland just nu så vill jag bidra digitalt…

Ha! Jag har passerat 10 000 besökare, snajsigt. Andra har ju så många och fler om dagen…men hey! Man får glädjas åt de små sakerna i livet också.

Bra jobbat folkens, keep it comin’!

…så köpte jag en BH häromdagen. Utan att tänka på annat än att den skulle ge mig schyssta rattar. Men se!

Så det går alltså. Att göra bra miljöval utan att tänka efter.

Who knew?!

Tåg som är inställda på grund av “manglende togsett” helt plötsligt 5 minuter före mitt tåg ska gå och jag faktiskt MÅSTE vara på en skitviktig plats en viss tid. Gamla damer som är sura som ättikor FASTÄN man låter dom få sitta (fast man har skitont i fötterna av sina nya snygga och väldigt onda skor). Gestapo-biljettkontrollörer som bara “eeeey biatches! BiljettKONTROOOOOLL”. Busschaufförer som kör som om bussen är stulen. Busschaufförer som kör som om de hade hela dagen på sig fast jag har bråttom. Snorungar som tar upp två platser bara för att dom typ bah lixom meh! faktiskt har RYGGSÄCK med sig som måste få egen plats FAST jag har skitont i fötterna (ref tidigare nämnda skor). Bussar som inte kommer med FLIT bara för att det regnar och jag har glömt mitt paraply. Bussdörrar som smäller igen och klämmer ihjäl armar/ben/väskor/småbarn/gamla gubbar/what have you som kommer emellan och busschauffören bara “ey biatch! automatiska dorrar va!” när man kommenterar saken lite snällt. T-banor som är inställda för att det är lite kallt/varmt/regnar/soligt/etc. Spårvagnar som inte kommer fram för att någon hipp, cool, slick, min-farsa-är-stenrik-så-jag-kan-göra-vad-fan-jag-vill-bitch-vestkantsnorunge har parkerat sin bil för nära trikke-skinnene.

Men man kämpar på. Man gör ju faktiskt det. Fast det är ju inte utan att man förstår varför så många väljer att köra bil. Man förstår ju faktiskt grejen med det.

En liten förbättring på det området kanske?

Skare va så svårt att få tag i ett schysst ekologiskt/giftfritt schampo och balsam *läs Simple Organics eller John Masters Organics* i det här landet? Va? Eller någon annan sort som inte gör mitt hår till häst-tagel. Any kind, jag är inte kinkig.

U-land.
Just saying. 

We pity ourselves
right in between
these wrecked cars
derailed trains and crashed planes
amongst these illnessess and diseases
hungry people
and dying children
in the middle of
addictions, homelessness
starvation
HIV
and violence

We pity ourselves
during hurricanes, tsunamis
floods and landslides
and terror attacks

Oh we pity ourselves
but
for stiff real-estate prices
for not having long legs
shiny hair
even skin, acrylic nails, fast cars
and real cool clothes
We pity ourselves
for soar throaths, long hours
high taxes
gaining weight, boring jobs
and bills bills bills

And as if this ignorance
and self-centering 
wasn’t enough
we eat and smoke
and drink
ourselves to death
and oh
we pity ourselves for this too

The world is at war
we are too
mostly with ourselves.
The world is at risk
we are too
but the greatest risk we’re under

we’ve brought upon ourselves

ENi07

Please come crawling
I would very much enjoy
if you came crawling back to me now
with your knees bleeding
and that assuming look on your face

Oh please come crawling
please come asking for more
begging
wanting to have your dirty ways
with me
Oh how hilarious that would be

Please
come crawling
Gods have mercy on me
because I would enjoy it
all too much

to shut the door in your face
and let you know
-this bitch
doesn’t give a shit

Please
Come crawling…
oh how amusing that would be

ENi07

Note to self:

I: Farmor gör detta mycket bättre än mig.
II: Det tar längre tid än man tror. Ett par timmar längre.
III: Om man använder garn som är ca 3 gånger tjockare än det socken var stickad av från början känns det som om man trampat fast något otrevligt under foten. Helt sant.
IV: Man bör inte vänta tills hålen är decimeterstora. Tro mig.
V: Man blir inte lugn och harmonisk av att handarbeta. Det blir man faktiskt inte.
VI: Man tänker att man borde skickat dom till farmor. Det tänker man ganska många gånger.
VII: Man bör dricka vin medan man håller på.
…
Ja, det bör man.
VIII: Man är inte direkt stolt och nöjd med att ha åstadkommit detta själv.
IX: Man vill helst säga att det är ens 4-åriga brorsdotter som gjort det. X: När man tänker efter så inser man att hon nog gjort det bättre.

Nästa gång skickar jag dom till farmor.
Det gör jag faktiskt.

…att jag vill skrika! Man ska liksom vara en j*vla kemist för att kunna köpa hud-, hår- och städ-produkter som inte innehåller farliga kemikalier. Ja, vilka produkter som helst förresten, eftersom det numer är farliga kemikalier i allt.

Det “grön-tvättas” till höger och vänster; företag framställer sina produkter som “naturliga” och gör sina förpackningar i material/design som direkt för tankarna till naturligt/grönt/hälsosamt – utan att det finns en gnutta sanning i det. Det är “ekologisk” och “naturlig” hudvård/schampo/balsam/städprodukter överallt, som när man granskar innehållsförteckningen inte alls är det.

Man ska vara speciellt intresserad för att kunna (orka!) lära sig alla kemiska namn och beteckningar på allting – även de ofarliga ingredienserna kallas vid facktermer och man ska vara väl insatt för att veta vilka som är okej och vilka som inte är det. Jag råkar vara speciellt intresserad och till och med jag bommar.

Som nu senast. Jag har köpt en superhärlig kroppskräm, av märket Cowshed, som ska vara “naturligt” och inte innehålla några gifter. Kroppskrämen luktar underbart, är fantastisk på huden och innehåller vid närmare inspektion phenoxyethanol, tocopheryl acetate och “parfum”.

Skitfolk.

Phenoxyethanol är ett konserveringsmedel som anses vara bättre än parabener, men som trots det är ögon- och hudirriterande och kan orsaka reproduktiva defekter bland annat. Det är också ett ämne som kan avge/bilda formaldehyd tillsammans med andra kemikalier. Det kan ju nämnas att phenoxyethanol också används som bedövningsmedel på fisk… Hos Skin Deep – Cosmetics Database scorar den 4 – gult. Dvs moderate hazard.

Tocopheryl acetate scorar också 4/gult, också känd som vitamin E acetate och ska liksom vara en bra antioxidant – men den är också potentiellt cancerframkallande och kan vara hudirriterande.

Parfum scorar 8 på skalan hos Skin Deep och är röd röd röd. Detta eftersom man inte vet vad “parfum” innehåller, allt från eteriska oljor till ftalater. Parfum/Fragrance anses vara en “affärshemlighet” så därför behöver inte företagen lista vilka hundratals ingredienser som kan finnas i deras “parfum”. Potentiellt stör det immunsystemet.

Ja, jag säger det rätt ut – skitfolk. Jag anser farorna för den här krämen att vara moderata och kommer använda den tills den tar slut, men jag köper (tyvärr) inte en ny.

Nu ska det väl sägas att Cowshed är inte det värsta märket jag kommit över, produkterna är faktiskt paraben-, petrokemisk- och sulfatfria. Det finns större bovar därute! Så om du bryr dig om vad du smörjer på kroppen – läs för guds skull på innehållsförteckningen. Och kanske en 20p kurs i kemi först!

Det irriterar mig faktiskt gränslöst att man får göra så här. Och att man kan söka, leta, googla, läsa in sig på ämnet och ÄNDÅ går man bet. Och det får inga konsekvenser för företagen.

Jag säger det faktiskt igen. Skitfolk.

Om än det står stilla här på bloggen, så måste jag säga att man blir ju bara lycklig när man får in en kvist med magnolia – min absoluta favoritväxt. Den blommade bara en vecka, men vilken härlig vecka det var!

Annars får man vara glad över de få hyacinter man hittar. Hyacinter är ju en annan favorit – är jag den enda som tycker att hyacinter också hör våren till? När jag frågar efter hyacinter i blombutikerna så säger de “men den har vi ju bara till jul…”.

Tack för alla besök här på bloggen trots att jag är i en down-period nu. Min sjukskrivning är slut och det tar på krafterna (de få jag har) att jobba 100% igen. Men så roligt det är! Att vara nyttig! Att känna sig duktig! Att bidra!

DET är chillærn – som min bonusson skulle sagt <3

Bart Bettencourt och Carlos Salgado använder sig av träspill från New Yorks träindustri och tillverkar de vackraste ting. Jag gillar skarpt!

Speciellt lådorna, men så är ju jag över medel glad i lådor…

Läs mer på Scrapile.

Jag såg en kudde i ett reklamblad för en stund sen och fick inspiration till att använda mina bälten till något mer. När jag inte använder dem ligger de ju bara där liksom och det är ju synd… Nu finns de här:

Lite okonventionellt kanske, men jag gillar det ruffa lädret mot de romantiska gamla kuddöverdragen.

Pussen tycker de är obekväma däremot, när han ska läsa på kvällen hihi.

Jag var helt säker på att jag visat den fina blomlådan min pappa gjort. Reko Stil har spridit sig även till mina kära föräldrar (eller, det är nog där återanvändargenen kommit från!). Pappa gjorde den här fina lådan av deras gamla utebord i stugan.

Och se så härlig det var när det var höst…

Just nu är det med livet som insats man ger sig ut, det är så halkigt att man halkar stillastående!

Häromdagen bläddrade jag i en inredningstidning och kom över två reklamsidor från Hemtex. I båda annonserna var "mina" loppisfynd med! Alltså, såklart inte MINA – men EXAKT likadana. Tihi, det var lite lustigt. Jag försökte ta kort på annonsen för att visa, men det gick bara inte alls.

Men de loppisfynd som var med var dessa:

En skål som jag ropade in på auktion i sommar, det var dessutom två likadana i samma låda. Den ena har ett litet hack, men vad gör väl det? Det är ju det som är charmen, att man kan se att grejerna har varit med en stund. Kudden i soffan är från norska Kremmerhuset som har mycket fint i sina butiker (jag hade dem som logistikkund förut, gissa om det var spännande att se vad som skulle komma in!). Jag älskar att gå in i deras butiker och bli inspirerad. Ibland köper jag något – när jag övervägt det noga så jag vet att jag kommer gilla varan i fråga i lång tid!

Nästa ting som var med på reklamen var denna:

Den vita skålen som jag använder som kruka, den hittade jag på en riktigt bra loppis för 10 kronor.

Jag älskar skålar och krukor med fot!

Ytterligare ett fynd har jag lagt ut på min fynd-blogg Vilket fynd där jag bloggar om alla fynd jag gör – både loppisfynd och rea-kap!

Numera finner ni också mina kort, tavlor och dikter på PPochP – Papper Pixlar och Poesi.

Välkommen! <3

Nu var det visst en stund sedan det hände nåt här på bloggen. Oops. Men det betyder förstås inte att det stått helt stilla här hemma, vi har faktiskt varit rätt duktiga och fått färdigt ett rum till. Och jag har hunnit bli faster igen sen sist – det är ju inte illa bara det!

Rummet som är klart är inte klart för att fotas och visas för världen (om man nu kan kalla det rum, det är egentligen en liten hall som vi använder som förvaringsrum och "tvättstuga"). Men det kommer…

I trapphuset har jag satt upp lite blommor, det blir så mycket trevligare att komma hem då. För oss alla som bor i den här trappuppgången!

Jag hoppas ni har en god höst och att ni börjar se fram emot jul – det gör jag! <3